kanotenanton

Det handlar om Fatma och hennes flock eller ska jag säga grupp som är ute och går i öknen. Det är varmt och gruppen har presic lämnat sitt lägger. Det går med sina Kameler. Några timmar senare börjar Fatma  och hennes son som heter Hadara börja sacka efter och sen hittar dem några strutsägg och Fatma ropar på resten av gruppen men dem hör inte Fatma så dem fortsatte. Fatma sätter sin son Hadara vid det ena strutsägget och tar ett av strutsäåggen och springer efter dem. När hon väl började springa så kommer det kraftiga vindar mot henne så hon lägger sig på sanden och lägger sitt slöjan över sig och håller i den riktigt hårt. Hon ligger och tänker på lilla stakars Hadara som ligger vid strutsäggen. När sandstormen har slutat reser sig Fatma upp och springer bort till boet men Hadara är inte där. Hon börjar gräva i sanden efter honom men hittar inte honom. Hon skriker efter honom men får inget svar. Det börjar bli mörkt och Ftama har inget val så hon avslutar sökandet. Hon försöker hitta vägen där hon såg gruppen. Hon hittar den. Hon följer den vägen och hon hittar dem inte så långt därifrån. Hon skriker till dem att Hadara är borta. Nästa dag så ser två strutsar att det ligger någon i deras bo och det är ingen struts utan en människa.Fortsättningen kommer nästa vecka...

Jag skulle beskriva när Fatma sätter ner Hadara vid strutsboet. Fatma är smal och hennes son är lika så. Hon bär en slöja som är svart med en grön blomma på ryggen. Man ser bara ögonen och en liten bit av näsan. Hon lutar sig ner mot boet som är gjort av gammla kvistar. Hadara är liten  och har ochså en svart slöja. Solen ligger när den är som varmast. Hon svetas som vanligt...